Jag vet att jag gör fel, det är lixom det enda jag är bra på.. Men jag klarar verkligen inte av att förlora fler... Jag kan inte bli ensam igen, jag kan verkligen inte.
Det är som att livet hånar mig genom att låta mig leva mitt liv i ensamhet och sedan få en smak av riktig vänskap innan allt försvinner igen.
Jag förstår inte hur jag lyckas förstöra allt gång på gång...